Helg
Efter mitt makalöst skrytsamma inlägg förra gången fick jag reda på att jag kuggat mitt första prov på 25 år. Så var det med den skolan = bra-rubriken. Därför ska jag nu plugga på en lördag. Har lånat en hem bok över helgen och ska vara duktigare än duktigast tänkte jag. Kanske blir avbruten med en bio ikväll dock, det visar sig.
Igår var vi på tyskt födelsedagskalas. Det vart trevligt tillslut med lite livemusik i vardagsrummet av ett gäng sydafrikaner vi känner. En av dem hade en utläggning om Fredda som gick något i stil med att han blev alldeles svettig och rodnade när Fredda kom in i rummet - han var ju så snygg. "A mixture of Orlando Bloom and Jared Leto - with a pinch of Jude Law" var de exakta orden. Jag höll på att falla ihop av skratt.
Men nu finns det ingen Fredda här och inget speciellt att skratta åt heller, bara en bok om International law. Så jag får väl sätta igång med den.
Igår var vi på tyskt födelsedagskalas. Det vart trevligt tillslut med lite livemusik i vardagsrummet av ett gäng sydafrikaner vi känner. En av dem hade en utläggning om Fredda som gick något i stil med att han blev alldeles svettig och rodnade när Fredda kom in i rummet - han var ju så snygg. "A mixture of Orlando Bloom and Jared Leto - with a pinch of Jude Law" var de exakta orden. Jag höll på att falla ihop av skratt.
Men nu finns det ingen Fredda här och inget speciellt att skratta åt heller, bara en bok om International law. Så jag får väl sätta igång med den.
Skolan = bra
Eller kanske inte skolan i sig, men min prestation. Fick precis tillbaka en uppsats med toppbetyg. 86% mina damer och herrar, det är ett A det!
Annars då? Jo, eftersom jag är i skolan tänkte jag bjuda på lite bilder från världens bästa semester (om ni inte har hört det förut).
Vi kan börja med dag 1, ellet. nåt. Tog med mig en vit pojke till stranden. För att vara tydlig så är jag också en vit flicka i den här staden, men jämfört med honom ser jag ut som om jag aldrig satt min fot norr om ekvatorn.
Men vad gjorde det. Underbart var det. Avslutades med lite vals i solnedgången... haha.
Sen blev det lite häng på det gigantiska köpcentrumet och en hel del shopping. Bland annat köpte vi fyra vinglas som herrn skulle ta med sig hem. Det gjorde han också, och allt var helt. Till han skulle packa upp dem i lägenheten, då hade han sönder ett. Jag säger ingenting, ingenting alls.
Mer kul än så bilder producerades inte bland affärerna.
Dagen efter var det i alla fall dags. 25-års present levererades och det bar av mot hajdykning. Klockan 5.00 lämnade vi huset för en fin tur genom bergen som vi sov oss igenom. Men Fredda vaknade i alla fall till för att ta nån fin bild.
Sen var det bara att köra. Ut med båten och i våtdräkten och sen ner i buren och där var de - hajarna. 10 olika fick vi se, helt otroligt.
Sen var vi väldigt trötta.
Dagen efter blev den ändå en tur (vi gick, motionerade alltså) upp på Linos head och en fantastisk utsikt!
Sen var det återigen solnedgång och ännu en dag tog slut.
Sen hände det massvis med mer saker, men jag tror jag tar en paus här och fortsätter en annan dag. Lång inlägg det här och jag måste väl kanske plugga lite till testet imorgon. Om jag ska fortsätta hålla nivå, hehe. Underbart var det i alla fall och det är en vecka som garanterat är ett minne för livet.
Annars då? Jo, eftersom jag är i skolan tänkte jag bjuda på lite bilder från världens bästa semester (om ni inte har hört det förut).
Vi kan börja med dag 1, ellet. nåt. Tog med mig en vit pojke till stranden. För att vara tydlig så är jag också en vit flicka i den här staden, men jämfört med honom ser jag ut som om jag aldrig satt min fot norr om ekvatorn.
Men vad gjorde det. Underbart var det. Avslutades med lite vals i solnedgången... haha.
Sen blev det lite häng på det gigantiska köpcentrumet och en hel del shopping. Bland annat köpte vi fyra vinglas som herrn skulle ta med sig hem. Det gjorde han också, och allt var helt. Till han skulle packa upp dem i lägenheten, då hade han sönder ett. Jag säger ingenting, ingenting alls.
Mer kul än så bilder producerades inte bland affärerna.
Dagen efter var det i alla fall dags. 25-års present levererades och det bar av mot hajdykning. Klockan 5.00 lämnade vi huset för en fin tur genom bergen som vi sov oss igenom. Men Fredda vaknade i alla fall till för att ta nån fin bild.
Sen var det bara att köra. Ut med båten och i våtdräkten och sen ner i buren och där var de - hajarna. 10 olika fick vi se, helt otroligt.
Sen var vi väldigt trötta.
Dagen efter blev den ändå en tur (vi gick, motionerade alltså) upp på Linos head och en fantastisk utsikt!
Sen var det återigen solnedgång och ännu en dag tog slut.
Sen hände det massvis med mer saker, men jag tror jag tar en paus här och fortsätter en annan dag. Lång inlägg det här och jag måste väl kanske plugga lite till testet imorgon. Om jag ska fortsätta hålla nivå, hehe. Underbart var det i alla fall och det är en vecka som garanterat är ett minne för livet.
Nya tag
Uppe nu. Det är oerhört tidigt. Ögonen är aningen svullna och bilen har absolut ingen bensin. Det känns som om vi kommer komme för sent till skolan och som att jag inte kommer få i mig någon frukost. Kallt och grått är det ute också. Men det blir nog en bra dag det här...
Lånat från Lars
Bloggen blir lite känslosam såhär på kvällen. Och vem kan bättre förklara känslor än vår kära Lars Winnerbäck? Ingen säger jag - och citerar därmed:
Det finns en tätort på en slätt
och om du reser dig i vår
(...)
Ett fönster vi kan sitta vid
Det finns en tätort på en slätt
ett kyrktorn sträcker sig mot himlen
som en tiggarhand ur slummen
du ser det från den stora vägen
och om du reser dig i vår
säg att jag gärna kommer åter
ifall allting är förlåtet
att man blir klokare med åren
(...)
Ett fönster vi kan sitta vid
och blicka ut mot ån...
En sarjad Johanna
Ja, då var det gjort. Om tre månader får jag mig en puss igen. Innan det har jag fem säsonger Vänner som kommer gå hett här hemma vill jag lova. Jag saknar honom redan, min Fredrik. Jag lämnade honom för en timme sen. Han lyfter om sex minuter. Jag planerar att "fira" med att gräva ner mig i min säng och inte svara ens om någon står och hoppar i sängen och försöker få kontakt med mig. Istället lockar säsong 9 (av vänner såklart då) och lite uppdatering om hur det går i kvalserien. Men det känns väldigt väldigt tomt.
Semestern har i alla fall varit helt fantastiskt. Men det visste ni ju redan. Sedan sist har vi varit runt cape point och lekt med pingvinerna samt byggt stentorn på Godahoppsudden. Ska bli spännande att se om det står kvar nästa gång jag är där. Sen var vi till Stellenbosch och bodde på ett urmysigt hotell en natt och var på en liten vinprovning. Stellenbosch är en lite stad 40 minuter från Kapstaden som ligger mitt i (och med mitt i den här gången menar jag verkligen MITT I) vindistriktet. Om ni går till systembolaget kan jag ju nämligen lova att det inte är svårt att hitta vin från Sydafrika och en hel del görs här i krokarna. Runt Stellenbosch finns tydligen 129 registrerade vinframställare. Och det är inte så vansinnigt stort område. Hur som helst var det väldigt mysigt både i stan och på vinprovningen. Fick med oss en specialitet hem också som det ska bjudas på om ni någon gång kommer på besök.
De sista dagarna har gått i slöhetens tecken. Har varit en sväng på stranden och besökte även Gordon Ramsey's restaurang i stan. Det var en upplevelse för två fattiga studenter från Sverige vill jag lova. Ett urtrevligt ställe var det och inte alls alltför snoffsigt, även fast det såklart var rätt - snoffsigt. Gott var det också, och det är ju alltid ett plus.
Men nu har han åkt och jag känner mig sarjad. Känns faktiskt lite som om någon har tacklat in mig i någon sarj nånstans och sen hoppat på mig lite. Därefter har någon tagit på mig min rutiga pyamas och slängt ner mig i sängen, och här ligger jag nu och gråter en tår. Men i morgon börjar skolan igen på riktigt så då är det väl bara att köra gissar jag.
Men nu måste jag ägna mig åt annat. Vännerdvd:n sätter inte på sig själv om man säger så.
Saknar er alla där hemma ska ni veta!
Semestern har i alla fall varit helt fantastiskt. Men det visste ni ju redan. Sedan sist har vi varit runt cape point och lekt med pingvinerna samt byggt stentorn på Godahoppsudden. Ska bli spännande att se om det står kvar nästa gång jag är där. Sen var vi till Stellenbosch och bodde på ett urmysigt hotell en natt och var på en liten vinprovning. Stellenbosch är en lite stad 40 minuter från Kapstaden som ligger mitt i (och med mitt i den här gången menar jag verkligen MITT I) vindistriktet. Om ni går till systembolaget kan jag ju nämligen lova att det inte är svårt att hitta vin från Sydafrika och en hel del görs här i krokarna. Runt Stellenbosch finns tydligen 129 registrerade vinframställare. Och det är inte så vansinnigt stort område. Hur som helst var det väldigt mysigt både i stan och på vinprovningen. Fick med oss en specialitet hem också som det ska bjudas på om ni någon gång kommer på besök.
De sista dagarna har gått i slöhetens tecken. Har varit en sväng på stranden och besökte även Gordon Ramsey's restaurang i stan. Det var en upplevelse för två fattiga studenter från Sverige vill jag lova. Ett urtrevligt ställe var det och inte alls alltför snoffsigt, även fast det såklart var rätt - snoffsigt. Gott var det också, och det är ju alltid ett plus.
Men nu har han åkt och jag känner mig sarjad. Känns faktiskt lite som om någon har tacklat in mig i någon sarj nånstans och sen hoppat på mig lite. Därefter har någon tagit på mig min rutiga pyamas och slängt ner mig i sängen, och här ligger jag nu och gråter en tår. Men i morgon börjar skolan igen på riktigt så då är det väl bara att köra gissar jag.
Men nu måste jag ägna mig åt annat. Vännerdvd:n sätter inte på sig själv om man säger så.
Saknar er alla där hemma ska ni veta!
Vill inte
För att få klaga lite nu då. Idag åker han hem. Jag vill inte. Idag börjar också skolan igen. Jag vill inte. Den senaste veckan har varit något av det bästa i mitt liv. Ska slänga upp lite bilder sen när jag återigen är i skolan.
Vi har i alla fall hunnit med en hel del. Mer om det senare, för nu ska jag gå och ta vara på tiden. Alltså lägga över how I met your mother och lite bilder till min dator från hårddisken.
Gott folk, man skulle väl milt kunna säga att jag har lite hemlängtan nu!
Vi har i alla fall hunnit med en hel del. Mer om det senare, för nu ska jag gå och ta vara på tiden. Alltså lägga över how I met your mother och lite bilder till min dator från hårddisken.
Gott folk, man skulle väl milt kunna säga att jag har lite hemlängtan nu!
Världens bästa semester
Japp, nu har jag då verkligen semester. Ingen skola (i alla fall inte som jag tänker på) och besök av värdens bästa pojkvän. Det är fullt upp på dagarna vill jag lova, så det här med att blogga har väl inte riktigt hunnits med. Vi har det i alla fall underbart och roligt som få.
Hittils har vi hunnit med en shoppingdag (där vi valde att köpa vinglas av allt, fredrik har fått i arbete att frakta hem dem), stranden, restauranger, ett besök på campus (där jag fick mitt nya finfina tennisracket som jag är mäkta stolt över. Pappa och bröder, det blir fajt i sommar). Höjdpunkten hittils var dock gårdagens haldykning. Upp 4.30 för att bege oss till Gansbaii (uttalas konstigt) och därifrån med båt ut på Indiska Oceanen. Väl där ute någonstans var det dags att ta på sig våtdräkt och hoppa ner i buren. Sen var det bara att sitta och vänta i det 13 (!!!) gradiga vattnet på att en haj skulle dyka upp. Och en dök upp - och sen några till. Totalt tio olika hajar fick vi se, och flera av den flera gånger. Helt magiskt var det. Så grattis Fredda på födelsedagen säger vi om det. Kanske ska lägga till att det inte var vilka hajar som helst vi fick se. Det var helt vilda naturliga storjägare, även kallade vitahajar.
Men semestern är inte slut än, även om tiden går alldeles för fort.
Hur som helst är det i alla fall underbart att ha Fredrik här, Kapstaden är verkligen romatik! Men han påminner också en hel del om hemma, så jag längtar en hel del till den där dagen i juni när jag sätter fötterna på svenska mark igen. Men tills dess ska jag njuta av det här stället, och gå på Pancho's och äta mexikanskt till jag spyr (det gjorde vi nämligen idag, inte spydde men åt så vi nästan spydde. Fredrik fick den största portion jag någonsin sett, såg ut som en lasagne för fyra personer). Men innan jag ska njuta i tre månader till ska jag supernjuta en fem dagar till med kärleken på plats!
Hittils har vi hunnit med en shoppingdag (där vi valde att köpa vinglas av allt, fredrik har fått i arbete att frakta hem dem), stranden, restauranger, ett besök på campus (där jag fick mitt nya finfina tennisracket som jag är mäkta stolt över. Pappa och bröder, det blir fajt i sommar). Höjdpunkten hittils var dock gårdagens haldykning. Upp 4.30 för att bege oss till Gansbaii (uttalas konstigt) och därifrån med båt ut på Indiska Oceanen. Väl där ute någonstans var det dags att ta på sig våtdräkt och hoppa ner i buren. Sen var det bara att sitta och vänta i det 13 (!!!) gradiga vattnet på att en haj skulle dyka upp. Och en dök upp - och sen några till. Totalt tio olika hajar fick vi se, och flera av den flera gånger. Helt magiskt var det. Så grattis Fredda på födelsedagen säger vi om det. Kanske ska lägga till att det inte var vilka hajar som helst vi fick se. Det var helt vilda naturliga storjägare, även kallade vitahajar.
Men semestern är inte slut än, även om tiden går alldeles för fort.
Imorgon bär det av på tur runt Cape Point igen, och den här gången ska det blir bad med pingviner och inte bara åskådning. På fredag bär det sedan av till Stellenbosch och en natt på hostel och en dags vinprovning och cykeltur. Ska bli hur mysigt som helst! På lördag ska vi försöka besöka en park med misshandlade lejon (inte misshandlade i parken då). Alla safariparker ligger för långt bort så vi tänkte bidra lite till den där parken istället, för lejon måste vi hur som helst se när vi är i Afrika. Sen är det inte så många dagar kvar så vi får se lite vad som sker. När Rebecca och Adde var här var det tänkt att vi skulle gå på Gordon Ramsey's restaurang här i stan, men det blev inte av. Så vi ska försöka se om vi kan göra det istället. En champagne segeltur i solnedgången också kanske :)
Hur som helst är det i alla fall underbart att ha Fredrik här, Kapstaden är verkligen romatik! Men han påminner också en hel del om hemma, så jag längtar en hel del till den där dagen i juni när jag sätter fötterna på svenska mark igen. Men tills dess ska jag njuta av det här stället, och gå på Pancho's och äta mexikanskt till jag spyr (det gjorde vi nämligen idag, inte spydde men åt så vi nästan spydde. Fredrik fick den största portion jag någonsin sett, såg ut som en lasagne för fyra personer). Men innan jag ska njuta i tre månader till ska jag supernjuta en fem dagar till med kärleken på plats!
Storbloggaren
Tror ni jag har smält bort i värmen? Det har jag i alla fall inte, men jag var på god väg ett tag där. Nu är det dock kallare igen.
Vad har hänt sen senast då? Inte så mycket alls faktiskt. Fått lite för lite sömn för att jag har suttit uppe och skrivit hela nätterna. Jag har köpt en tennisracket. Jag har också fått skäll av coachen för att det var ett dåligt racket så nu måste jag försöka lämna tillbaka det. Sen har jag fått till någon liten måltid då och då. Mer har faktiskt inte hänt.
Tills igår. Igår fick vi höstlov! Tycker det låter lite högstadiet, men det kvittar lov är det helt klart. Så dagen var kanon, fixade och donade lite på skolan och åkte sen hem och tog en tupplur (klockan 12 på dagen...). När jag vaknade undrade norrmännen om jag ville med till stranden, så jag hängde på. I efterhand var detta mycket dumt gjort för uppenbarligen (förstår inte hur) måste jag ha tappat nyckeln till växelspakslåset till bilen. Nyckeln låg antagligen i väskan och nu kan jag inte hitta den någonstans. Jag kan ju starta bilen och så, men jag kan bara köra på ettans växel, så jag tror det är en dum idé faktiskt.
Till saken hör då att; IDAG KOMMER FREDRIK!!! Och jag tänkte åka och hämta honom på flygplatsen. Jag gissar att detta inte kommer hända. Eller, jag tänker fortfarande åka, men inte köra. Därför var dagen igår riktigt sur.
Men det blir bättre för idag kommer Fredrik, om ni missade det. Han stannar i tio dagar och jag har en känsla av att det kan komma att bli de bästa tio dagarna i mitt liv. Så, för att hinna ta mig till flygplatsen i tid antar jag att jag nu ska hoppa in i duschen. Underbara lördag!!
Vad har hänt sen senast då? Inte så mycket alls faktiskt. Fått lite för lite sömn för att jag har suttit uppe och skrivit hela nätterna. Jag har köpt en tennisracket. Jag har också fått skäll av coachen för att det var ett dåligt racket så nu måste jag försöka lämna tillbaka det. Sen har jag fått till någon liten måltid då och då. Mer har faktiskt inte hänt.
Tills igår. Igår fick vi höstlov! Tycker det låter lite högstadiet, men det kvittar lov är det helt klart. Så dagen var kanon, fixade och donade lite på skolan och åkte sen hem och tog en tupplur (klockan 12 på dagen...). När jag vaknade undrade norrmännen om jag ville med till stranden, så jag hängde på. I efterhand var detta mycket dumt gjort för uppenbarligen (förstår inte hur) måste jag ha tappat nyckeln till växelspakslåset till bilen. Nyckeln låg antagligen i väskan och nu kan jag inte hitta den någonstans. Jag kan ju starta bilen och så, men jag kan bara köra på ettans växel, så jag tror det är en dum idé faktiskt.
Till saken hör då att; IDAG KOMMER FREDRIK!!! Och jag tänkte åka och hämta honom på flygplatsen. Jag gissar att detta inte kommer hända. Eller, jag tänker fortfarande åka, men inte köra. Därför var dagen igår riktigt sur.
Men det blir bättre för idag kommer Fredrik, om ni missade det. Han stannar i tio dagar och jag har en känsla av att det kan komma att bli de bästa tio dagarna i mitt liv. Så, för att hinna ta mig till flygplatsen i tid antar jag att jag nu ska hoppa in i duschen. Underbara lördag!!
Värme
Påhittig rubrik, jag vet. Men den är mer sann än ni kan ana. Så för att uppdatera er lite om min tripp i Sydafrika så kan jag meddela er att det är varmt. Supervarmt. Nästan lite för varmt. Nej förresten, alldeles för varmt!!!
Idag runt elva var det seriöst som att andas i en bastu utomhus när jag låg i skuggan och försökte få stopp på kondensen från huden min. Den slutade inte, det gjorde inte svettpärlorna som rann på hela kroppen heller. Igår sa det att det var runt 37 grader, idag var det garanterat över 40 i skuggan. Och då mina damer och herrar kan jag meddela att jag hellre har det lite kyligt och kan korrigera kroppstemperatur genom en dunjacka eller två. Jag försökte seriöst slita av mig håret tidigare, men jag hade för låg smärttröskel. Det gjorde för ont.
Så nu har jag klagat lite och ska bli lite på bättre humör. Skolan börjar så smått reda ut sig, nu har jag läget under kontroll något sånär tror jag. Lite på grund av att jag har ignorerat en del grejer, jag börjar helt enkelt fatta den här Sydafrikanska mentaliteten.
Lång dag stundar i alla fall imorgon. 8.30 till 19.00 cirkus.
Idag har jag fått titta på Ugly Betty, prima liv. De har vettig tv här också visade det sig. När den ovettiga tv:n drog igång satte vi oss och tittade på bilder hemmifrån jag och Jenny. Sverige är också vackert.
Nu ska jag i alla fall sova. Godnatt allihopa.
Idag runt elva var det seriöst som att andas i en bastu utomhus när jag låg i skuggan och försökte få stopp på kondensen från huden min. Den slutade inte, det gjorde inte svettpärlorna som rann på hela kroppen heller. Igår sa det att det var runt 37 grader, idag var det garanterat över 40 i skuggan. Och då mina damer och herrar kan jag meddela att jag hellre har det lite kyligt och kan korrigera kroppstemperatur genom en dunjacka eller två. Jag försökte seriöst slita av mig håret tidigare, men jag hade för låg smärttröskel. Det gjorde för ont.
Så nu har jag klagat lite och ska bli lite på bättre humör. Skolan börjar så smått reda ut sig, nu har jag läget under kontroll något sånär tror jag. Lite på grund av att jag har ignorerat en del grejer, jag börjar helt enkelt fatta den här Sydafrikanska mentaliteten.
Lång dag stundar i alla fall imorgon. 8.30 till 19.00 cirkus.
Idag har jag fått titta på Ugly Betty, prima liv. De har vettig tv här också visade det sig. När den ovettiga tv:n drog igång satte vi oss och tittade på bilder hemmifrån jag och Jenny. Sverige är också vackert.
Nu ska jag i alla fall sova. Godnatt allihopa.
Ett liv i Sydafrika, del 2
Underhållning
Vad gör Sydafrikaner på sin fritid? Bra fråga. För det första tror jag inte att de har så mycket fritid egentligen. Eller jo det har dem. Skulle väl mer säga att de har en hel del fritid, eftersom tempot inte är så högt jobbar de en del - men även jobb innebär ju en hel del fritid. Jag kan i alla fall konstatera en sak:
Under den fritid de har sysslar svarta och vita med väldigt olika saker. Det är tragiskt, men sant. Jag tror att det är vid underhållningstillfällen jag har stött på de största klyftorna.
Men jag skulle nog vilja säga att musik och sport är populära underhållningsformer. Idag till exempel har vi varit på konsert. Jag har skrivit om stället förut, Kirstenbosch heter det. Det är en botanisk trädgård som varje söndag under sommarhalvåret (för jo, det är vad det är här) har en solnedgångskonsert. Idag var det GoldFish på schemat (jag ja, jag är medveten om att jag tjatat om detta tidigare också). För vårt lilla gäng är i alla fall GoldFish något av det bäste vi upptäckt i Sydafrika, idag var faktiskt min tredje konsert på ca fem veckor. Det känns lite som om jag börjar känna dem nästan. Jag och de andra tre- till femtusen andra som var där idag. De tre- till femtusen andra vita som var där. För svarta människor fanns det inte gott om vill jag lova. Bild lånad från google (eftersom det tar sån tid att fixa upp mina bilder här hemma):
De svarta, de spelar fotboll. Lite överallt. Jag ska inte kalla mig någon expert på det sydafrikanska folket, men fotboll är helt klart för den svarta befolkningen. Vi spelade på gatan när vi var i kåkstäderna. När vi och några amerikaner spelade på en gräsplätt utanför Spar några kvällar fick vi genast besök av fem svarta pojkar, som var ungefär femton gånger snabbare än mig kan jag lova.
De vita spelar kricket.
De svarta fixar ett provisoriskt utedisko och grillar lite mitt i kåkstäderna. Plus att de dansar - bra. Och traditionellt. Magdans och hela tjofaderullan. De vita står och hoppar framför scenen på en GoldFish konsert. Som kostar pengar. I vackra omgivningar.
De svarta spelar fotboll i dammet bland ett och annat koben som ligger och ruttnar.
Men nu ska jag väl också vara ärlig att säga att detta inte är absolut. Inte alls. Ibland hittar vi någon vit som kan svänga på höfterna och faktiskt kan klappa i takt, medan vi hittar en svart som är på GoldFish (Serge följde med oss). Det är inte absolut, och det är inte oföränderligt. Det har hänt mycket de senaste åren tror jag (har ju inte varit här så länge) men jag kan däremot säga att det finns mycket kvar att göra.
Men sport och musik i alla fall, det gäller hur som helst för alla.
Vad gör Sydafrikaner på sin fritid? Bra fråga. För det första tror jag inte att de har så mycket fritid egentligen. Eller jo det har dem. Skulle väl mer säga att de har en hel del fritid, eftersom tempot inte är så högt jobbar de en del - men även jobb innebär ju en hel del fritid. Jag kan i alla fall konstatera en sak:
Under den fritid de har sysslar svarta och vita med väldigt olika saker. Det är tragiskt, men sant. Jag tror att det är vid underhållningstillfällen jag har stött på de största klyftorna.
Men jag skulle nog vilja säga att musik och sport är populära underhållningsformer. Idag till exempel har vi varit på konsert. Jag har skrivit om stället förut, Kirstenbosch heter det. Det är en botanisk trädgård som varje söndag under sommarhalvåret (för jo, det är vad det är här) har en solnedgångskonsert. Idag var det GoldFish på schemat (jag ja, jag är medveten om att jag tjatat om detta tidigare också). För vårt lilla gäng är i alla fall GoldFish något av det bäste vi upptäckt i Sydafrika, idag var faktiskt min tredje konsert på ca fem veckor. Det känns lite som om jag börjar känna dem nästan. Jag och de andra tre- till femtusen andra som var där idag. De tre- till femtusen andra vita som var där. För svarta människor fanns det inte gott om vill jag lova. Bild lånad från google (eftersom det tar sån tid att fixa upp mina bilder här hemma):
De svarta, de spelar fotboll. Lite överallt. Jag ska inte kalla mig någon expert på det sydafrikanska folket, men fotboll är helt klart för den svarta befolkningen. Vi spelade på gatan när vi var i kåkstäderna. När vi och några amerikaner spelade på en gräsplätt utanför Spar några kvällar fick vi genast besök av fem svarta pojkar, som var ungefär femton gånger snabbare än mig kan jag lova.
De vita spelar kricket.
De svarta fixar ett provisoriskt utedisko och grillar lite mitt i kåkstäderna. Plus att de dansar - bra. Och traditionellt. Magdans och hela tjofaderullan. De vita står och hoppar framför scenen på en GoldFish konsert. Som kostar pengar. I vackra omgivningar.
De svarta spelar fotboll i dammet bland ett och annat koben som ligger och ruttnar.
Men nu ska jag väl också vara ärlig att säga att detta inte är absolut. Inte alls. Ibland hittar vi någon vit som kan svänga på höfterna och faktiskt kan klappa i takt, medan vi hittar en svart som är på GoldFish (Serge följde med oss). Det är inte absolut, och det är inte oföränderligt. Det har hänt mycket de senaste åren tror jag (har ju inte varit här så länge) men jag kan däremot säga att det finns mycket kvar att göra.
Men sport och musik i alla fall, det gäller hur som helst för alla.
Idag fyller jag år
Så det så. Idag blir jag gammal, men skit i det. Mamma och pappa är äldre.
Och med tanke på dem vill jag bara gratulera dem med - till ett 25 år långt föräldraskap! Grattis mamma och pappa. Ni är de absolut bästa föräldrar en Johanna kan önska sig! Jag antar att jag räknas som vuxen nu (fast här tycker de tydligen inte jag ser ut att vara äldre än 12, hmmm), men jag behöver er fortfarande ska ni veta. Så tack för att ni finns och för att ni fortfarande tar hand om mig så bra.
Saknar er gör jag också!
Nu ska jag fira min afrikanska födelsedag, eller om några timmar i alla fall. Idag har jag nämligen hittils haft test i skolan och nu ska jag skriva uppsats. Men sen. Vet inte vad som händer dock, Jenny har förbjudit mig att planera någonting...
Och TACK för alla gratulationer mina älskade vänner! Ni är underbara ska ni veta och oerhört snabba måste jag säga. Klockan är ju ingenting än!
Nu är det bara 24 år, 364 dagar och ca tolv timmar till kvar till 50, and counting.
Och med tanke på dem vill jag bara gratulera dem med - till ett 25 år långt föräldraskap! Grattis mamma och pappa. Ni är de absolut bästa föräldrar en Johanna kan önska sig! Jag antar att jag räknas som vuxen nu (fast här tycker de tydligen inte jag ser ut att vara äldre än 12, hmmm), men jag behöver er fortfarande ska ni veta. Så tack för att ni finns och för att ni fortfarande tar hand om mig så bra.
Saknar er gör jag också!
Nu ska jag fira min afrikanska födelsedag, eller om några timmar i alla fall. Idag har jag nämligen hittils haft test i skolan och nu ska jag skriva uppsats. Men sen. Vet inte vad som händer dock, Jenny har förbjudit mig att planera någonting...
Och TACK för alla gratulationer mina älskade vänner! Ni är underbara ska ni veta och oerhört snabba måste jag säga. Klockan är ju ingenting än!
Nu är det bara 24 år, 364 dagar och ca tolv timmar till kvar till 50, and counting.
Lagom
Lagom tills jag imorgon ska möta andra sidan hälften av 50 har jag fått en rynka mellan ögonbrynen. Men jag tror faktiskt inte den har kommit av ålder. Hela ansiktet mitt är nämligen stelt från lite för mycket sol och alldeles för mycket glömd solskyddsfaktor, så när jag kisat i några minuter får jag en rynka i pannan. Den är till och med så stor så att den känns.
Annars sitter jag och pluggar - och skypar och sitter på facebook. Men de två sista aktiviteterna är högst inofficiella. Utåt sätt pluggar jag järnet för prov imorgon bitti. Önska mig lycka till!
Annars sitter jag och pluggar - och skypar och sitter på facebook. Men de två sista aktiviteterna är högst inofficiella. Utåt sätt pluggar jag järnet för prov imorgon bitti. Önska mig lycka till!
Drunknat
Helt uppenbart har jag drunknat eller nat, bloggar gor jag i alla fall inte.
Eller nej, jag har inte drunknat, daremot brant hela mig - och speciellt mitt vackra ansikte. Ser inte klok ut. Det ar Rebeccas fel. Vi var pa stranden igar.
Och jag badade faktiskt, men vatten har ingenting med drunkningen att gora. JAg har alldeles for mycket att gora. ALLDELES. Sahar mycket var det inte ens att gora nar man hade pappa som larare och fick lov att forsoka stajla lite. Det ar hemskt. Jag har tva uppsatser, tva halvlanga uppgifter, tva prov och en Fodelsedag pa sex dagar. Fa ihop det ni. Det far inte jag, speciellt inte utan stromsladd till datorn. Lanar Jennys nar jag kan, men hon har ju ocksa uppsatser att skriva.
Men Rebecca och Adde har i alla fall varit har och det var superkul. Underbara manniskor! Kara i Kapstaden blev de ocksa, och jag kan val inte gora annat an att halla med. Vackert sa det forslar har. Igar hangde jag med den till huset (sorry, jag menar palatset) de bott i. Helt underbart. Dar blev man bjuden pa en hemlagad trerattersmaltid och makalost trevligt sallskap. Ett besok i den privata biosalongen hann vi med ocksa. Skulle nog kunna saga att det vara makalost det med. En drom i uppfyllelse fick jag nar jag aterigen fick se introt till The Phantom of the Opera pa bio igen. (Alskling, det blir till att skaffa biosalong nar vi blir stora).
Men nu aker makarna kina (nej, inte gifta an...) hem snart och jag ar kvar har i ytterligare fyra manader.
Men om en och en halv vecka kommer Fredrik ner och det kommer ga fort antar jag, eftersom jag ju har lite att gora. Da ar det lov ocksa, wohoo.
Eller nej, jag har inte drunknat, daremot brant hela mig - och speciellt mitt vackra ansikte. Ser inte klok ut. Det ar Rebeccas fel. Vi var pa stranden igar.
Och jag badade faktiskt, men vatten har ingenting med drunkningen att gora. JAg har alldeles for mycket att gora. ALLDELES. Sahar mycket var det inte ens att gora nar man hade pappa som larare och fick lov att forsoka stajla lite. Det ar hemskt. Jag har tva uppsatser, tva halvlanga uppgifter, tva prov och en Fodelsedag pa sex dagar. Fa ihop det ni. Det far inte jag, speciellt inte utan stromsladd till datorn. Lanar Jennys nar jag kan, men hon har ju ocksa uppsatser att skriva.
Men Rebecca och Adde har i alla fall varit har och det var superkul. Underbara manniskor! Kara i Kapstaden blev de ocksa, och jag kan val inte gora annat an att halla med. Vackert sa det forslar har. Igar hangde jag med den till huset (sorry, jag menar palatset) de bott i. Helt underbart. Dar blev man bjuden pa en hemlagad trerattersmaltid och makalost trevligt sallskap. Ett besok i den privata biosalongen hann vi med ocksa. Skulle nog kunna saga att det vara makalost det med. En drom i uppfyllelse fick jag nar jag aterigen fick se introt till The Phantom of the Opera pa bio igen. (Alskling, det blir till att skaffa biosalong nar vi blir stora).
Men nu aker makarna kina (nej, inte gifta an...) hem snart och jag ar kvar har i ytterligare fyra manader.
Men om en och en halv vecka kommer Fredrik ner och det kommer ga fort antar jag, eftersom jag ju har lite att gora. Da ar det lov ocksa, wohoo.
Action i livet
Utdrag från ett mail från mamma:
"Katten mår prima, jag byter matskålsplats lite nu och då, så han har action i sitt liv....!"
Det är ju bra att allt är som det ska där hemma...
"Katten mår prima, jag byter matskålsplats lite nu och då, så han har action i sitt liv....!"
Det är ju bra att allt är som det ska där hemma...
