Sovmorgon
Är det såhär man mår när man är någorlunda utvilad. Måste nog prova det lite oftare. Sovit nio timmar i min vansinnigt hårda säng, som man dock sover väldigt bra i, och känner mig faktiskt riktigt nöjd på sovfronten. Det är nog första gången hittils.
Gårdagens inflyttningsfest blev inställd efter ett husmöte i matsalen, tack och lov. Var allt annat än upplagd för massa folk en sen kväll. Istället kom holländskorna på besök och vi tittade på the cusious case of benjamin button och åt chips och choklad. Det är ju i och för sig en ganska lång film så det blev rätt sent ändå, men jag kunde i alla fall ligga i soffan med pyamasen och en kudde hela kvällen.
Tidigare på dagen skulle vi till stranden. Det tog dock sin lilla tid eftersom det blåste så sjukt mycket där vi tänkte stanna och sen fick åka längs hela kusten och leta efter en någorlunda vindfri strand. Till saken hör att den andra bilen hittade en, men bara råkade glömma säga det till oss. Så de åkte till ett ställe, vi åkte till fyra. När vi väl kom fram till deras perfekta ställe hade solen nästan gått ner, eftersom hela vägen dit såklart endast var en lång bilkö. Men några härliga bilder blev det i vart fall. Men de får ni inte förrän jag är i skolan och kan ladda upp dem gratis.
Tankarna går nu på att ta med sig skolmaterial och kanske återvända till den där stranden idag. Först ska filmen lämnas tillbaka och frukost intagas. Därefter får vi se vad som kan tänkas ske i landet längst ner i Afrika.
Olydiga jag
Jag har smugglat in en muffins i biblioteket. En spinatmuffins. Varför jag valde den kan man undra, men man måste väl pröva något nytt. Det smakar ungefär som sockrad spenat (tror jag, har aldrig testat det förut dock). Dockrad spenat smakar skumt.
Kö
Jag sitter i kö. Eller satt är väl mer rätt ord. Åkte till campus tidigt tidigt idag för att få ändra mina kurser. Började med att sitta i kö. Kom fram tillslut och fick reda på att jag ska komma tillbaka på måndag. För att sitta i kö. Kö. Mycket köer. Man köar till allt här. Man köar till kön. Så nu har jag massa timmar att slå död på. Man skulle kunna plugga, men jag kommer somna då. Man skulle kunna sola, men min bränna är redan en katastrof (smutsbruna ben och axlar och totalt kritvit på kroppen) och jag lägger mig inte i bikini här. Så jag är lite osäker på vad jag ska göra.
Betala räkningar kanske...
Efter skolan ska vi till stranden i alla fall tror jag och sen ska det komma folk (högljudda amerikaner) till oss ikväll på inflyttningsfest. Själv planerar jag att bidra till festen med att ligga i sängen och lyssna på musik för jag är så trött. Men vi får väl se.
Nä, ska nog ta en vända till biblioteket och läsa lite international law tror jag.
Betala räkningar kanske...
Efter skolan ska vi till stranden i alla fall tror jag och sen ska det komma folk (högljudda amerikaner) till oss ikväll på inflyttningsfest. Själv planerar jag att bidra till festen med att ligga i sängen och lyssna på musik för jag är så trött. Men vi får väl se.
Nä, ska nog ta en vända till biblioteket och läsa lite international law tror jag.
Häng på campus, tidigt!
Ditt och datt i Sydafrika
Här hade man äntligen tillgång till internet i skolan, då slutade hemnätet såklart att fungera...
Så nu är jag i skolan igen. Och nog kommer jag gå i skola här nere. Det kommer garanterat bli sina 7-8 timmar per dag på campus (delvis för att vi måste kordinera skjutsarna) men nog kommer jag ha att göra. Nu sitter jag i biblioteket och, hör och häpna, läser en bok INFÖR en föreläsning. Inte två månader efter aktuell föreläsning, inte ens två timmar efter utan före. FÖRE om det var någon som missade det. Men jag antar att antusiasmen kommer lägga sig.
Kurserna jag valt verkar nog bli bra i alla fall. Två väldigt basic law-kurser som jag borde klara, en folkrätt (så pepp, jag kommer ringa) och en human resourses-kurs. Sen har jag en ekonomikurs också, men den tänker jag hoppa av. Men för att göra det måste jag stå i kö, och det har jag lessnat på så jag ska försöka lösa det på nåt bättre sätt, mycket oklart hur dock. Funderar på historia, Afrikaans eller Xhosa (klickspråk) istället. Vad tycker ni?
Flyttat har vi också, så nu bor jag i ett gammalt kök som luktar målarfärg. Nä, men det är prima faktiskt så vi blir kvar där resten av tiden. Lite synd om en amerikanska som bor med oss skandinaver dock, vi är nog lite för högljudda för hennes smak, men vi löser det också.
Vad finns det mer och säga. Jo, jag och Jenny gjorde en heroisk insats igår när vi dödade en kackerlacka OCH tog bort den efter oss. Det var mycket stort gjort av oss men det tog väl sisådär en timme. Vi började insatsen med att stå i sängen och skrika! Jag kan också meddela att blonda flickor med blekfeta lår är inte speciellt vanligt förekommande på campus. Speciellt inte i klassrummen (för ibland stöter jag på nån amerikanska med liknande symptom när jag springer omkring på campus). Ibland känner jag mig ganska uttittad måste jag säga, men det är ingen som är ovänlig alls. Tvärtom så sitter den stackars människa som hamnar bredvid mig allt som oftast glatt och svarar på alla mina frågor om allt och inget. Mycket vänliga människor, förutom dom som tittar skumt på en när man springer hem, för en gångs skull, själv från Spar, dom tycker jag inte om.
Men det var egentligen läsa jag skulle göra.
Så nu är jag i skolan igen. Och nog kommer jag gå i skola här nere. Det kommer garanterat bli sina 7-8 timmar per dag på campus (delvis för att vi måste kordinera skjutsarna) men nog kommer jag ha att göra. Nu sitter jag i biblioteket och, hör och häpna, läser en bok INFÖR en föreläsning. Inte två månader efter aktuell föreläsning, inte ens två timmar efter utan före. FÖRE om det var någon som missade det. Men jag antar att antusiasmen kommer lägga sig.
Kurserna jag valt verkar nog bli bra i alla fall. Två väldigt basic law-kurser som jag borde klara, en folkrätt (så pepp, jag kommer ringa) och en human resourses-kurs. Sen har jag en ekonomikurs också, men den tänker jag hoppa av. Men för att göra det måste jag stå i kö, och det har jag lessnat på så jag ska försöka lösa det på nåt bättre sätt, mycket oklart hur dock. Funderar på historia, Afrikaans eller Xhosa (klickspråk) istället. Vad tycker ni?
Flyttat har vi också, så nu bor jag i ett gammalt kök som luktar målarfärg. Nä, men det är prima faktiskt så vi blir kvar där resten av tiden. Lite synd om en amerikanska som bor med oss skandinaver dock, vi är nog lite för högljudda för hennes smak, men vi löser det också.
Vad finns det mer och säga. Jo, jag och Jenny gjorde en heroisk insats igår när vi dödade en kackerlacka OCH tog bort den efter oss. Det var mycket stort gjort av oss men det tog väl sisådär en timme. Vi började insatsen med att stå i sängen och skrika! Jag kan också meddela att blonda flickor med blekfeta lår är inte speciellt vanligt förekommande på campus. Speciellt inte i klassrummen (för ibland stöter jag på nån amerikanska med liknande symptom när jag springer omkring på campus). Ibland känner jag mig ganska uttittad måste jag säga, men det är ingen som är ovänlig alls. Tvärtom så sitter den stackars människa som hamnar bredvid mig allt som oftast glatt och svarar på alla mina frågor om allt och inget. Mycket vänliga människor, förutom dom som tittar skumt på en när man springer hem, för en gångs skull, själv från Spar, dom tycker jag inte om.
Men det var egentligen läsa jag skulle göra.
Bilder då
Om man hittar rotrarna i skolan och sätter sig under en funkar internet riktigt bra. Hittar man dem inte så funkar det asdåligt. Nu har jag i alla fall hittat en på att lugnt ställe där jag tror att jag får sitta så - perfekt! Lite bilder då innan batteriet dör, så kan jag uppdatera er om själva skolstarten när jag kommer hem sen!
Pingviner som var oerhört mycket mindre än jag trodde och sjukt söta. Men jag håller fast vid att de ser lite korkade ut...
Campus
Strutsar (vilda). Har sett sådana i fångenskap, men hur exotiskt är det?
Cape o good hope och en skapligt härlig utsikt, och paus efter lite klättrande. De två holländska flickorna i förgrunden och Atlanten (kall!!!) i bakgrunden.
Cape point och två oceaner som möts (lite mer till höger...)
Kösystem och en hel del väntan. De ni ser på läktaren sitter i kö för att få sätta sig i kö. Tidigare har de stått i en kö, som får svininfluensköerna att slänga sig i väggen, för att komma in i huset. Efter att man hade kommit igenom alla dessa köer väntade en sista kö där man skulle registrera kortet (tog fem sekunder, men de gjorde det inte när man fick det...fast det var samma apparat). Den där sista kön missade tydligen jag, så jag fick gå dit idag istället. Kul.
Någon dagens outfit från det gamla huset. Hade inga bilder från det nya, men det är stor och allt är nytt där inne. Jag har en ny säng och det finns en ny soffa, mumma.
Jag slutar nu för att inte riskera att allt försvinner.
Pingviner som var oerhört mycket mindre än jag trodde och sjukt söta. Men jag håller fast vid att de ser lite korkade ut...
Campus
Strutsar (vilda). Har sett sådana i fångenskap, men hur exotiskt är det?
Cape o good hope och en skapligt härlig utsikt, och paus efter lite klättrande. De två holländska flickorna i förgrunden och Atlanten (kall!!!) i bakgrunden.
Cape point och två oceaner som möts (lite mer till höger...)
Kösystem och en hel del väntan. De ni ser på läktaren sitter i kö för att få sätta sig i kö. Tidigare har de stått i en kö, som får svininfluensköerna att slänga sig i väggen, för att komma in i huset. Efter att man hade kommit igenom alla dessa köer väntade en sista kö där man skulle registrera kortet (tog fem sekunder, men de gjorde det inte när man fick det...fast det var samma apparat). Den där sista kön missade tydligen jag, så jag fick gå dit idag istället. Kul.
Någon dagens outfit från det gamla huset. Hade inga bilder från det nya, men det är stor och allt är nytt där inne. Jag har en ny säng och det finns en ny soffa, mumma.
Jag slutar nu för att inte riskera att allt försvinner.
testing testing
Testar skolans internet
och det gick ju bra. Mer bilder på ingående då!
Dagen för den stora dagen
Känner mig som sju år gammal igen. Första dagen i skolan imorgon och det känns som om jag aldrig gjort något sånt förut. Och jag har nog lite föraningar om att the South african way kommer vara lite annorlunda. Jag tänker ju inte hoppa högt av förvåning om vi måste vänta på föreläsaren till exempel.
Igårkväll vart det en liten utgång i centrum, ett helt gäng. Det var kul och jag tackar Olav som gjorde ett vältajmat appearence vid min sida när han såg en kille försöka ta sig in i min väska medan jag gick där på trottoaren. Man blir lite less!
Idag har det inte hänt mycket. Vi försökte oss på en tur till stranden, men det blev inget av med det för när vi väl fått i oss mat vid waterfront var vi för trötta för att ta oss ut till havet, så vi åkte hem. Så det mest givande med den turen var minibussen - ett fenomen. Det är vanliga (gamla) wolksvagnsbussar som kör runt i stan överallt, och kör som idioter. Ska du med är det bara att vinka, vill du av är det bara att skrika. I en sån där buss går det lugnt in typ 15 pers, lugnt - tycker de. Hade jag på mitt korrekt och tråkiga svenska vis satt en gräns hade den nog legat på ca nio pers och då hade den personliga sfären ändå varit helt klart inkräktad. Fem eller sex R kostar en tur, alltså fel eller sex kronor. Ska den som sitter längs bak längst in ut ur bussen, får alla andra gå ut för att sedan bli mer eller mindre inkastade igen av han som sköter inkastningen. Pengar är tid som det heter. Charmigt var det i alla fall och det ska jag göra om. Problemet är väl bara, som vanligt i stan, att du får inte åka när det är mörkt, inte åka utanför de mer centrala delarna och om det börjar sina med folk i bussen måste du också gå av...annars kan det gå åt pipan. Men jag tänker ändå hålla mig till charmigt!
Men nu är det då dags att sova och jag hoppas jag kan somna fort. Det kommer bli en lång dag imorgon, föreläsningar och sånt precis hela dagen och sen ska vi flytta och försöka pruta ner hyran. Så förhoppningsvis hörs vi imorgon gott folk men från en annan del av stan. Eller i alla fall en gata bort.
Hä på're.
Igårkväll vart det en liten utgång i centrum, ett helt gäng. Det var kul och jag tackar Olav som gjorde ett vältajmat appearence vid min sida när han såg en kille försöka ta sig in i min väska medan jag gick där på trottoaren. Man blir lite less!
Idag har det inte hänt mycket. Vi försökte oss på en tur till stranden, men det blev inget av med det för när vi väl fått i oss mat vid waterfront var vi för trötta för att ta oss ut till havet, så vi åkte hem. Så det mest givande med den turen var minibussen - ett fenomen. Det är vanliga (gamla) wolksvagnsbussar som kör runt i stan överallt, och kör som idioter. Ska du med är det bara att vinka, vill du av är det bara att skrika. I en sån där buss går det lugnt in typ 15 pers, lugnt - tycker de. Hade jag på mitt korrekt och tråkiga svenska vis satt en gräns hade den nog legat på ca nio pers och då hade den personliga sfären ändå varit helt klart inkräktad. Fem eller sex R kostar en tur, alltså fel eller sex kronor. Ska den som sitter längs bak längst in ut ur bussen, får alla andra gå ut för att sedan bli mer eller mindre inkastade igen av han som sköter inkastningen. Pengar är tid som det heter. Charmigt var det i alla fall och det ska jag göra om. Problemet är väl bara, som vanligt i stan, att du får inte åka när det är mörkt, inte åka utanför de mer centrala delarna och om det börjar sina med folk i bussen måste du också gå av...annars kan det gå åt pipan. Men jag tänker ändå hålla mig till charmigt!
Men nu är det då dags att sova och jag hoppas jag kan somna fort. Det kommer bli en lång dag imorgon, föreläsningar och sånt precis hela dagen och sen ska vi flytta och försöka pruta ner hyran. Så förhoppningsvis hörs vi imorgon gott folk men från en annan del av stan. Eller i alla fall en gata bort.
Hä på're.
Turistjohanna
Internet där jag bor är svindyrt, och jag betalar per mb. Därav blir det inte alltför mycket bilder innan jag kan stabilisera livet lite och försöka hitta lite lösningar. Ska ge er så mycket jag kan iaf. Men jag hoppas på att skolan ska vara en bra lösning i alla fall.
För nu finns det lite bilder i alla fall. Har idag tagit svängen runt udden där cape point och cape of good hope skulle intagas. Det var precis vad det gjordes också, intogs, och helt vansinnigt vackert var det. Som en blandning av de vackraste karibiska stränderna och det karga Island eller nåt, två oceaner som krockar och varning för argsinta babianer varannan kilometer. Strålande sol hela dagen och en smaskig picknick som avslutades med färska jordgubbar. Nu har jag ett mycket rosaskimrande bröst kan jag lova. Men jag använde faktiskt solskydd...
Nä, det blev inga bilder just nu heller. Snart slut på credits, men nästa vecka blir det garanterat =)
Innan vi begav oss ner till caperna stannade vi till i Simon's town och tittade på pingviner i alla fall. Innan sa jag att sådana ser dumma ut, men jag ändrar mig till söta nu. De var ju så små och härliga, i alla fall den rasen.
Men dagens stora nyhet är nog egentligen att jag kört bil och inte bara ute på landsvägarna. Nej nej, jag drog igenom centrum medan vi ändå höll på. Och prima gick det, men det är inte som hemma. Speciellt inte på grund av den där bölden man får på vänstersidan av bilen i och med att ratten sitter till höger. Helt klart mycket skumt! Men hem kom vi på allra bästa sätt, helskinnade.
Man behöver inte ha tråkigt i Kapstaden i alla fall vill jag lova. Så nu är det lite vila som ska utföras, sen ska vi till holländskorna och äta middag, najs!
För nu finns det lite bilder i alla fall. Har idag tagit svängen runt udden där cape point och cape of good hope skulle intagas. Det var precis vad det gjordes också, intogs, och helt vansinnigt vackert var det. Som en blandning av de vackraste karibiska stränderna och det karga Island eller nåt, två oceaner som krockar och varning för argsinta babianer varannan kilometer. Strålande sol hela dagen och en smaskig picknick som avslutades med färska jordgubbar. Nu har jag ett mycket rosaskimrande bröst kan jag lova. Men jag använde faktiskt solskydd...
Nä, det blev inga bilder just nu heller. Snart slut på credits, men nästa vecka blir det garanterat =)
Innan vi begav oss ner till caperna stannade vi till i Simon's town och tittade på pingviner i alla fall. Innan sa jag att sådana ser dumma ut, men jag ändrar mig till söta nu. De var ju så små och härliga, i alla fall den rasen.
Men dagens stora nyhet är nog egentligen att jag kört bil och inte bara ute på landsvägarna. Nej nej, jag drog igenom centrum medan vi ändå höll på. Och prima gick det, men det är inte som hemma. Speciellt inte på grund av den där bölden man får på vänstersidan av bilen i och med att ratten sitter till höger. Helt klart mycket skumt! Men hem kom vi på allra bästa sätt, helskinnade.
Man behöver inte ha tråkigt i Kapstaden i alla fall vill jag lova. Så nu är det lite vila som ska utföras, sen ska vi till holländskorna och äta middag, najs!
Aftonbladet
Sitter här på fel sida jorden och försöker hålla mig lite uppdaterad på hemlandet. Tydligen är det viktigaste som händer där just nu "Let's dance". Så jag får väl klicka runt lite på det tänker jag och ser då
Rabih tvingas byta partner
Å, det luktar skandal tänker jag men det visade sig vara lunginflamation. Det var ju kul... Nej det var det inte! Förbannade rubriksättare till att göra ett bra jobb. Men är det verkligen allt som händer i Norden?
Rabih tvingas byta partner
Å, det luktar skandal tänker jag men det visade sig vara lunginflamation. Det var ju kul... Nej det var det inte! Förbannade rubriksättare till att göra ett bra jobb. Men är det verkligen allt som händer i Norden?
Finally
Hmpf, jag skrev ett inlägg förut. Men det är inte här och finns inte någonstans. Visst var jag trött men inte så trött. Jaja.
Jag blev i alla fall registrerad tillslut. Och sjukt duktig på att vänta på köpet. På något helt oförklarligt sätt fick de tillslut det värdelösa systemet att fungera. Och som att detta inte var nog lyckades vi få skjuts hem från campus med en mor och dotter som var det mest pratglada jag någonsin varit med om. En bättre snabbguide till Kapstaden får man leta efter. Problemet var bara att vi inte fattade ett dugg för de pratade konstant i munnen på varandra på en ganska otydlig afrikans engelska. Men hem kom vi (för egentligen kan man nog inte göra något dummare än att ta skjuts med två totala främlingar) och på köpet sparade vi 100 kronor var i utebliven taxikostnad.
Detta ska vi nu fira med att ha filmkväll. Vi skippar de högljudda amerikanerna idag och äter chips i soffan istället. Filmen är hyrd och tuppluren är tagen så I'm set to go. Ska bara se om jag kan sneaka till mig en liten dusch innan.
Imorgon bär det av till Cape point och pingvinerna.
Jag blev i alla fall registrerad tillslut. Och sjukt duktig på att vänta på köpet. På något helt oförklarligt sätt fick de tillslut det värdelösa systemet att fungera. Och som att detta inte var nog lyckades vi få skjuts hem från campus med en mor och dotter som var det mest pratglada jag någonsin varit med om. En bättre snabbguide till Kapstaden får man leta efter. Problemet var bara att vi inte fattade ett dugg för de pratade konstant i munnen på varandra på en ganska otydlig afrikans engelska. Men hem kom vi (för egentligen kan man nog inte göra något dummare än att ta skjuts med två totala främlingar) och på köpet sparade vi 100 kronor var i utebliven taxikostnad.
Detta ska vi nu fira med att ha filmkväll. Vi skippar de högljudda amerikanerna idag och äter chips i soffan istället. Filmen är hyrd och tuppluren är tagen så I'm set to go. Ska bara se om jag kan sneaka till mig en liten dusch innan.
Imorgon bär det av till Cape point och pingvinerna.
Oorganiserade och otacka afrikaner
Hmm, det kanns som Rebecca miss wikepedia Karlstrom avgjorde den tavlingen innan den ens hade borjat. Braai ar alltsa en grillfest. Christopher hade slagit pa stort och bjudit kanske 40 stycken och jag tror banne mig att alla kom. Det var valdigt mycket folk och valdigt hogljudda amerikaner. Jag tog det pjano och gick mest runt och plockade. Det verkar som att jag blivit lite gammal och trott pa hela mota massa nya manniskor hela tiden och sitta och kallprata om vad de gor och var de kommer ifran-grejen. Kanske ar dumt att vara less pa sant nar man aker pa en san har resa, men det funkar bra att bara prata med kanske 5-10 personer istallet for 45 personer, kalla mig trakig om ni vill. Sa de jag helst hanger med ar nu fyra norrman, en tysk, tre amerikaner och tva hollandskor. Kanner mig mer an nojd med det!
Bilder kommer nar jag ar hemma.
For nu ar jag aterigen pa campus for att registrera mig. Kom hit 7.30, klockan ar nu fem over tio och ingenting har blivit gjort an, saklart. Eller jo nu ljog jag, vi har ju vantat saklart. Har till och med kommit langst fram i en ko, men inte kunnat gora nagot eftersom vi fortfarande inte ar med i systemet. Tack och lov att jag har Jenny med mig och att vi ar i samma situation. Nu sitter vi i en datasal med sjukt ackliga tangentbord vill jag lova. Tur att handspriten ar med for vi har borjat misstanka starkt att sydafrikanerna inte ar sa bra pa att tvatta handerna. Otackt. Nar/om jag kommer harifran ska jag i alla fall sova! Riktigt riktigt trott ar jag.
For nu ar jag aterigen pa campus for att registrera mig. Kom hit 7.30, klockan ar nu fem over tio och ingenting har blivit gjort an, saklart. Eller jo nu ljog jag, vi har ju vantat saklart. Har till och med kommit langst fram i en ko, men inte kunnat gora nagot eftersom vi fortfarande inte ar med i systemet. Tack och lov att jag har Jenny med mig och att vi ar i samma situation. Nu sitter vi i en datasal med sjukt ackliga tangentbord vill jag lova. Tur att handspriten ar med for vi har borjat misstanka starkt att sydafrikanerna inte ar sa bra pa att tvatta handerna. Otackt. Nar/om jag kommer harifran ska jag i alla fall sova! Riktigt riktigt trott ar jag.
registrering, del 2 av många
Blev lite bråttom förut. Efter att ha gått en hel dag utan att göra något annat än vänta så kom helt plötsligt en kille i rosa tröja och sa att vi fick lov att gå NU! Det var ju tur att vi gjorde det då så vi hann i tid till att vänta ytterligare tre timmar. När vi hade gjort det, det var då det mest spännande hände - vi (som i jag och norskan Jenny-Linn) kommer inte kunna registrera oss idag. VA?!?
Tydligen har de inte lyckats skrapa fram rätt student number för oss och detta numret är tydligen något av de viktigaste numret i hela världen. Utan det kan du knapps gå på toa, på riktigt. Och tydligen finns det bara en dam som fixar sådana nummer, och hon hade gått hem. Därutöver var det problem med dataöverföringen mellan departementen. Så det var alltså ingens fel, men vi fick sitta och vänta i sju timmar och fick inte gjort ett röta. Istället ska vi åka tillbaka dit imorgon till klockan 7.30 för att göra om samma sak igen. Troligtvis kommer jag inte få sola imorgon heller.
Men det är bara att ta det som det är, Afrika, och försöka på nytt imorgon. Ikväll väntas det brai, vad det är får ni antingen gissa tills nästa inlägg eller slå upp på google/wikepedia (men jag föredrar att ni gissar!).
Tydligen har de inte lyckats skrapa fram rätt student number för oss och detta numret är tydligen något av de viktigaste numret i hela världen. Utan det kan du knapps gå på toa, på riktigt. Och tydligen finns det bara en dam som fixar sådana nummer, och hon hade gått hem. Därutöver var det problem med dataöverföringen mellan departementen. Så det var alltså ingens fel, men vi fick sitta och vänta i sju timmar och fick inte gjort ett röta. Istället ska vi åka tillbaka dit imorgon till klockan 7.30 för att göra om samma sak igen. Troligtvis kommer jag inte få sola imorgon heller.
Men det är bara att ta det som det är, Afrika, och försöka på nytt imorgon. Ikväll väntas det brai, vad det är får ni antingen gissa tills nästa inlägg eller slå upp på google/wikepedia (men jag föredrar att ni gissar!).
Internet nagon?!?
Sitter pa campus och ojar mig. De har internet och jag har sett att vissa kurser till och med har internetundervisning, men det har med att registrera sig pa internet, det har de inte kommit pa - ALLS!
Vi kom hit halvtio imorse och an sa lange har vi inte gjort ett skit. Eller, jo - vantat har vi och blivit 900 kronor fattigare pa grund av registrartion fee och lite sant. Jag fick tillslut komma till the law faculty dar jag tillslut fick hjalp efter en, saklart, mycket lang vantan. Surprise. Sa pa fem timmar har jag slutfort 25% av registreringsprocessen. Men nu maste jag springa!!!
Vi kom hit halvtio imorse och an sa lange har vi inte gjort ett skit. Eller, jo - vantat har vi och blivit 900 kronor fattigare pa grund av registrartion fee och lite sant. Jag fick tillslut komma till the law faculty dar jag tillslut fick hjalp efter en, saklart, mycket lang vantan. Surprise. Sa pa fem timmar har jag slutfort 25% av registreringsprocessen. Men nu maste jag springa!!!
Bra campus
Ett riktigt fint campus har vi här borta måste jag säga. Men jag vågade inte riktigt springa omkring med kameran, man vill ju försöka hålla någon form av värdighet kvar (även om det börjar tryta efter tre dagar med norrmän). Tog i alla fall några bilder men hinner inte lägga in så många nu.
Imorgon ska jag tillbaka dit igen för att registrera mig och förhoppningsvis få läsa de kurser som jag suttit och knaprat ihop här ikväll. Det lär nog bli en del plugg tror jag, men det får det vara värt. Man får väl försöka plugga lite hemma och sitta ute i bikini. Effektivitet kallas det! Annars ser jag som sagt ur såhär idag!
Imorgon ska jag tillbaka dit igen för att registrera mig och förhoppningsvis få läsa de kurser som jag suttit och knaprat ihop här ikväll. Det lär nog bli en del plugg tror jag, men det får det vara värt. Man får väl försöka plugga lite hemma och sitta ute i bikini. Effektivitet kallas det! Annars ser jag som sagt ur såhär idag!
Blåtira
Jag har varit här i 48 timmar nu snart och jag har fått en blåtira. Jag lovar att jag på 24 år i Sverige nog inte fått en enda tidigare. Den kom av att jag är svensk och de andra var norrmän. Inte för att de slog mig, utan för att jag fick sitta på golvet i taxin och därför lyckades slå till ett ställ med boschyrer som for upp i ögat. Smart? Nej!
Idag ska vi i alla fall till campus för första gången. Programmet är rundvandring för utbytesstudenter och sen försöka se vilka kurser jag ska läsa. Ska bli skönt att komma igång måste jag säga.
Vårt hus med norrmän framför.
Turister...
Hamn+berg
Sälunderhållning vid hamnen. Det står klart att sälar verkar ha ett sjukt soft liv.
VM-arena
Idag ska vi i alla fall till campus för första gången. Programmet är rundvandring för utbytesstudenter och sen försöka se vilka kurser jag ska läsa. Ska bli skönt att komma igång måste jag säga.
Vårt hus med norrmän framför.
Turister...
Hamn+berg
Sälunderhållning vid hamnen. Det står klart att sälar verkar ha ett sjukt soft liv.
VM-arena
Hel dag 1
Så, då har man vaknat i Kapstaden också.
Igår var en rätt tung dag. Hemlängtan var enorm och min skype-konversation med Fredrik krävde ett paket näsdukar och slutade i aningen svullna ögon på morgonkvisten. Men egentligen har allt gått väldigt bra. Jag bor bra, och har träffat två norskar som också ska plugga på UWC, så dem hänger jag med (mitt i detta inlägg anlände två norskar till). Annars är det mest amerikaner på stället, mycket trevliga. Så det ska nog bli bra det här...
Idag känns i alla fall allt lite bättre. Hittade gott bröd på SPAR till ett bra pris, och sånt kan ju rädda en hel dag. Är väl lite mer utvilad också antar jag. Men jag försöker att inte fokusera på hur länge jag ska vara här, för då blir det lite för mycket. Jag känner verkligen att det skulle vara en väldig skillnad om jag hade haft någon med mig, nu känner jag mig väldigt utlämnad. Men ju mer jag lär känna stället ju bättre lär det också bli. Vi skulle åkt till campus idag, men fick reda på att vi inte behövde det idag, så vi tar det imorgon. Nu regnar det också, så det är en lugn förmiddag!
Bor i alla fall i stadsdelen (förorten) Observatory, OBZ. Mycket sött litet ställe med färgglada hus och små gator där bilisterna kör som idioter, fast det gör de nog i hela staden. Huset liknar ett fort med två grindar och en ytterdörr som ska forceras för att komma fram till den låsta rumsdörren. Fast här ska vi bara bo en vecka tydligen. Vi ska få ett nyrenoverat hus nästa vecka, ett stort hus. Det såg fint ut när vi var där igår. Jag hoppas det inte är för dyrt bara, för då måste jag nog pruta.
Andra småsaker är att man köper el på SPAR och internet per megabite (eller hur det nu stavas). Men på campus är det i alla fall gratis.
Och lite bilder då innan jag går och jobbar på min förståelse av norska, den är sådär.
Centrala delarna, på Long street.
Kör småbilder istället, det där tog sån tid.
Mer än så hade jag tydligen inte än =)
Igår var en rätt tung dag. Hemlängtan var enorm och min skype-konversation med Fredrik krävde ett paket näsdukar och slutade i aningen svullna ögon på morgonkvisten. Men egentligen har allt gått väldigt bra. Jag bor bra, och har träffat två norskar som också ska plugga på UWC, så dem hänger jag med (mitt i detta inlägg anlände två norskar till). Annars är det mest amerikaner på stället, mycket trevliga. Så det ska nog bli bra det här...
Idag känns i alla fall allt lite bättre. Hittade gott bröd på SPAR till ett bra pris, och sånt kan ju rädda en hel dag. Är väl lite mer utvilad också antar jag. Men jag försöker att inte fokusera på hur länge jag ska vara här, för då blir det lite för mycket. Jag känner verkligen att det skulle vara en väldig skillnad om jag hade haft någon med mig, nu känner jag mig väldigt utlämnad. Men ju mer jag lär känna stället ju bättre lär det också bli. Vi skulle åkt till campus idag, men fick reda på att vi inte behövde det idag, så vi tar det imorgon. Nu regnar det också, så det är en lugn förmiddag!
Bor i alla fall i stadsdelen (förorten) Observatory, OBZ. Mycket sött litet ställe med färgglada hus och små gator där bilisterna kör som idioter, fast det gör de nog i hela staden. Huset liknar ett fort med två grindar och en ytterdörr som ska forceras för att komma fram till den låsta rumsdörren. Fast här ska vi bara bo en vecka tydligen. Vi ska få ett nyrenoverat hus nästa vecka, ett stort hus. Det såg fint ut när vi var där igår. Jag hoppas det inte är för dyrt bara, för då måste jag nog pruta.
Andra småsaker är att man köper el på SPAR och internet per megabite (eller hur det nu stavas). Men på campus är det i alla fall gratis.
Och lite bilder då innan jag går och jobbar på min förståelse av norska, den är sådär.
Centrala delarna, på Long street.
Kör småbilder istället, det där tog sån tid.
Long street med Table mountain i bakgrunden. Det är ett platt berg vill jag lova!
Mer än så hade jag tydligen inte än =)
Framme
Mer än så lyckas jag inte skrapa ihop för tillfället. Kaos är det i mitt lilla huvud, men jag är i alla fall framme och mår efter omständigheterna bra. Resan gick smärtfritt också, förutom att jag lämnade mitt kära hemland och for iväg till andra sidan jorden utan en aning om vad jag håller på med.
Ska försöka ta reda på det imorgon.
Ska försöka ta reda på det imorgon.
Arlanda
Nu sitter jag och Fredrik här på Arlanda (har är söt och har följt med, men jag har mina aningar att det är mer för flygplanen än för mig). Dricker en kopp te och känner på atmosfären, men den är inte så speciell tycker jag. Känns fortfarande mycket svenskt.
Hade i alla fall tur att en dam satt i en British airways-disk när jag kom, trots att det var fyra och en halv timme innan avfärd. Så jag kunde checka in mig så jag blev av med stora väska. Och ännu mer tur hade jag när den stora väskan fick passera vågen (utan 30 pund i böter) trots några hundra gram för mycket. Eftersom väskan igår vid första vägningen hade sju kilo för mycket i magen tyckte jag ändå att jag hade gjort ett bra jobb i bantning, så jag hade blivit förbannad om den snälla damen trilskats.
Men nu ska här tittas på flygplan och ätas en bit mat. Därefter antar jag att det bär av in mot gaten och de hägrande Vänner-avsnitten som British airways har utlovat skall finnas i underhållningsutbudet.
Från början
Idag är den egentliga starten för bloggen så jag tänkte att det kunde vara bra att förklara varför bloggen finns överhuvud taget. Vi tar det från början helt enkelt.
Vi tar oss tillbaka till oktober 2008.
Och speciell som jag är tyckte jag att "ska det vara så ska det vara", Kapstaden söker jag. Stället där LIU bara har en utbytesplats, så den som får åka åker själv. Stället som ligger där sydanvinden är den kalla, inte nordanvinden. Stället som har 12 offentliga språk. Precis innan jul fick jag i alla fall svar, du är nominerad av LIU att åka.
Det var alltså ett år och en månad sen typ. Under våren blev det sedan att söka till universitetet i Kapstaden, University of the Western Cape och vänta på svar. Ett svar som inte kom förrän i november 2009, men som i alla fall var positivt - I got in! Det var väl här någonstans bloggen faktiskt föddes, så resten av förberedelserna går att läsa i tidigare inlägg.
Men nu är allt det där historia. Idag klockan tolv beger jag mig mot Arlanda för att 18.55 ikväll flyga till London Heathrow. Någonstans runt 22.10 svensk tid beger jag mig sen från London och Europa till fel sida jordklotet och Kapstaden. Landar gör jag 10.25 svensk tid imorgon. Därefter har jag ingen aning om vad som händer. Men jag antar att jag alltså ska bo i Kapstaden dryga fem månader, samt utföra någon form av studier. Men förhoppningsvis ska det bli en hel del njuta och uppleva också.
Jag kommer sakna Sverige och alla mina nära och kära, men vad jag har förstått så finns allt det kvar, trots att man befinner sig på södra halvan. Jag är i alla fall hemma igen till midsommar!
Vi tar oss tillbaka till oktober 2008.
Mina vänner började härja om att söka utlandsstudier hösten 2009 och våren 2010, något som inte fanns i min lilla värld att göra. Jag hade egentligen inte en aning om att vi kunde göra det, vi som inte läste något internationellt program. Men det kunde man tydligen och alla jag kände i stort sätt skulle söka. Så lättpåverkad som jag är tittade jag in på LIU:s hemsida för att se vilka potentiella resmål (studiesäten om man ska vara korrekt, det är inte semester) som fanns. Kapstaden var ett exempel, resten var typ USA och lite olika i Asien.
Och speciell som jag är tyckte jag att "ska det vara så ska det vara", Kapstaden söker jag. Stället där LIU bara har en utbytesplats, så den som får åka åker själv. Stället som ligger där sydanvinden är den kalla, inte nordanvinden. Stället som har 12 offentliga språk. Precis innan jul fick jag i alla fall svar, du är nominerad av LIU att åka.
Det var alltså ett år och en månad sen typ. Under våren blev det sedan att söka till universitetet i Kapstaden, University of the Western Cape och vänta på svar. Ett svar som inte kom förrän i november 2009, men som i alla fall var positivt - I got in! Det var väl här någonstans bloggen faktiskt föddes, så resten av förberedelserna går att läsa i tidigare inlägg.
Men nu är allt det där historia. Idag klockan tolv beger jag mig mot Arlanda för att 18.55 ikväll flyga till London Heathrow. Någonstans runt 22.10 svensk tid beger jag mig sen från London och Europa till fel sida jordklotet och Kapstaden. Landar gör jag 10.25 svensk tid imorgon. Därefter har jag ingen aning om vad som händer. Men jag antar att jag alltså ska bo i Kapstaden dryga fem månader, samt utföra någon form av studier. Men förhoppningsvis ska det bli en hel del njuta och uppleva också.
Jag kommer sakna Sverige och alla mina nära och kära, men vad jag har förstått så finns allt det kvar, trots att man befinner sig på södra halvan. Jag är i alla fall hemma igen till midsommar!
Huvva
Gah, det är sista hela dagen hemma idag.
Nervös?
Nu åker jag om två dagar och jag borde var nervös. Det kommer små puffar av förväntan ibland och ibland är det puffar av rädsla, men nervös? Nej, jag tror faktiskt inte det. Men jag tror jag vet varför jag inte är orolig, jag vet helt enkelt inte vad jag ska vara orolig för. Eftersom jag inte har en blekaste om vad jag kan förvänta mig av the mother city så kan jag inte heller fantisera ihop några skräckscenarion. Det mest fantasifulla jag kan komma på är att planet ska krascha, men jag är inte flygrädd så jag kan inte ens lyckas intala mig det. Så på något sätt känner jag mig cool lugn och tycker mest att det är dags att det hela ska dra igång nu. Vilket det ska snart. Väskan är till stor del färdigpackad, jag ska ner på stan och växla lite pengar och köpa några småsaker. Inte långt kvar alls.
Men vi får väl se hur jag mår på söndag.
Men vi får väl se hur jag mår på söndag.
Viktiga saker
Jag har börjat lägga ihop de "viktiga sakerna" (för jag vet att kläder är viktigt, men ni fattar) som ska med. Det är en del som ska med märker man.
Det största problemet nu är att det bara är jag som måste hålla koll på dem. Jag måste även ta mig till rätt gate på Heathrow själv, leta efter den beställda skjutsen på Cape town airport själv och lite sådana saker. Ojojoj, hur ska detta gå? =)
Det största problemet nu är att det bara är jag som måste hålla koll på dem. Jag måste även ta mig till rätt gate på Heathrow själv, leta efter den beställda skjutsen på Cape town airport själv och lite sådana saker. Ojojoj, hur ska detta gå? =)
Tjong i medaljongen
eller där satt den, som man brukar säga.
JAG HAR FÅTT BOENDE OCH SKJUTS FRÅN FLYGPLATSEN!
Det krävdes tydligen bara att faktiskt få tag på ms Debra så löste sig allt hur bra som helst. Men jag kan väl fortfarande konstatera att hennes assistent inte är någon raketforskare direkt, i alla fall inte på att telefonkonversera, men vad spelar det för roll när jag äntligen fick prata med rätt person. Hon skulle nu boka in mig på ett boende på Observatory, inte nästgårds till skolan direkt men hon sa att det var det bästa. Och vad vet jag. Ett hus med åtta andra studenter ska jag bo i ialla fall och jag blir hämtad på flygplatsen och skjutsad dit direkt.
Det mina damer och herrar medför att jag nog har allting någorlunda under kontroll. Nu sitter jag mest och hänger framför googlemaps för att se om jag kan försöka lära mig hur stan ser ut. Nu är det bara att packa och fylla iPoden med lämplig resmusik kvar. It's getting closer!
JAG HAR FÅTT BOENDE OCH SKJUTS FRÅN FLYGPLATSEN!
Det krävdes tydligen bara att faktiskt få tag på ms Debra så löste sig allt hur bra som helst. Men jag kan väl fortfarande konstatera att hennes assistent inte är någon raketforskare direkt, i alla fall inte på att telefonkonversera, men vad spelar det för roll när jag äntligen fick prata med rätt person. Hon skulle nu boka in mig på ett boende på Observatory, inte nästgårds till skolan direkt men hon sa att det var det bästa. Och vad vet jag. Ett hus med åtta andra studenter ska jag bo i ialla fall och jag blir hämtad på flygplatsen och skjutsad dit direkt.
Det mina damer och herrar medför att jag nog har allting någorlunda under kontroll. Nu sitter jag mest och hänger framför googlemaps för att se om jag kan försöka lära mig hur stan ser ut. Nu är det bara att packa och fylla iPoden med lämplig resmusik kvar. It's getting closer!
Sista veckan, mycket att göra
Nu är det måndag, den sista måndagen på svensk mark på fem månader. Mycket kvar att göra är det så det blir dagens uppgift. CSN godkände lånet i fredags efter fyra dagar tjat från mig så idag ska jag boka flygbiljett! Jag ska även fixa försäkring, återigen försöka få tag på Debra i Sydafrika, försöka få min familj att skicka hit lite saker och fixa lite småsaker. Så det är väl inte lugn och ro direkt. Men det är lika bra det, för lugn och ro gör bara att jag får ont i magen. Lika delar längtan och panik i en härlig resfeber antar jag att det är. Galet!
Men jag känner mig peppad. Det kommer ju bli hur kul som helst. Och om det inte skulle bli det, så ju fortare jag kommer iväg ju fortare kommer jag hem. Men vad snackar jag om, det är ju dit jag ska.
Men jag känner mig peppad. Det kommer ju bli hur kul som helst. Och om det inte skulle bli det, så ju fortare jag kommer iväg ju fortare kommer jag hem. Men vad snackar jag om, det är ju dit jag ska.
En vecka kvar
Om typ en vecka åker jag, och äntligen har det börjat hända lite saker. Igår fick jag CSN beviljat så på tisdag får jag pengar. Jag fick även flygbiljetten godkänd, så på måndag ska jag ringa och konfirmera en biljett, som jag paxade härom dagen. Det blir avfärd vid 19.00 nästa söndag, ankomst 11.25 på måndagen och sen är jag fast där i fem månader. Så efter att gårdagens förmiddag varit en av de eländigaste hittils i mitt tjugofyraåriga liv har det nu vänt och jag ser med tillförsikt fram emot den sista veckan hemma. Då ska jag börja packa!
Skor
Jag sitter och skriver en packlista. Fast just nu liknar det mer en lista över alla mina ägodelar, så det blir nog till att stryka en del vartefter. Ett stort problem har dock dykt upp, de enda skorna jag har som är allanvändbara är mina redan ganska slitna convers. Det lär inte hålla speciellt länge. Men jag ska ju inte till 1600-talet, så det borde väl i och för sig gå att köpa skor där. Ett par ballerina kanske till och med. Men ändå. Knepigt!
Det går segt, men det går
Efter en underbar julledighet är jag nu tillbaka i Linköping. Det innebär att det är två veckor kvar till avfärd och fortfarande väldigt många frågetecken. CSN har inte godkänt min ansökan så jag kan fortfarande inte boka en flygbiljett, jag har fortfarande inget boende och jag vet banne mig inte alls vad jag ska ta med mig. Men det sista är väl det minsta problemet antar jag.
Jag ringde i alla fall CSN igår i ett försök att få dem att arbeta lite fortare. Herr Henrik som jag pratade med gick dock inte med på det utan hoppades att de skulle kunna ge besked i slutet av veckan eller i början av nästa vecka. Det vore helt klart positivt, eftersom jag åker just nästa vecka. Det är bara att hålla tummarna. Sen ringde jag till universitetet också, i Kapstaden alltså. Men hon som jag ville prata med var inte där, så det blir till att maila och hoppas på svar. För att få ett boende vore ju trevligt måste jag säga.
Men allt går inte segt och långsamt, vissa saker har jag faktiskt lyckas få klart. Mitt visum har kommit. Check. Och så är jag färdigvaccinerad, vilket innebär att jag idag har ont i armarna. Men det är i alla fall ett check. Dagen bjuder på en del slappande och en hel del listskrivande och tvättande.
12 dagar kvar.
Jag ringde i alla fall CSN igår i ett försök att få dem att arbeta lite fortare. Herr Henrik som jag pratade med gick dock inte med på det utan hoppades att de skulle kunna ge besked i slutet av veckan eller i början av nästa vecka. Det vore helt klart positivt, eftersom jag åker just nästa vecka. Det är bara att hålla tummarna. Sen ringde jag till universitetet också, i Kapstaden alltså. Men hon som jag ville prata med var inte där, så det blir till att maila och hoppas på svar. För att få ett boende vore ju trevligt måste jag säga.
Men allt går inte segt och långsamt, vissa saker har jag faktiskt lyckas få klart. Mitt visum har kommit. Check. Och så är jag färdigvaccinerad, vilket innebär att jag idag har ont i armarna. Men det är i alla fall ett check. Dagen bjuder på en del slappande och en hel del listskrivande och tvättande.
12 dagar kvar.
