Helt underbart ställe
Nu är jag tillbaka i Kapstaden. Har varit två nätter ute i ödemarken. Och då pratar vi ödemarken. När telefonen fick mottagning igen såg jag att en (tydligen) orolig pojkvän hade ringt. Han undrade om jag hade dött. Det hade jag inte. Så ni vet.
Det var i alla fall helt underbart där ute. Sandstensklippor formade av väder och vind och enorma vidder. En enda grusväg med inte alltför bra underlag så vissa sträckor var det växel ett som gällde. Men vackert var det.
Nu sitter jag i ett annat hus, holländskornas. Här ska jag sova inatt och imorgon och sedan bär det av mot varma Sverige igen. Jag längtar ska ni vet, så ofantligt mycket! Men först ska morgondagen avklaras, och det står en hel del på programmet. Bland annat det där museumet som vi inte tog oss till i söndags. Vaxa benen ska jag också, så jag är fin när jag kommer tillbaka.
Men nu ska jag umgås!
Det var i alla fall helt underbart där ute. Sandstensklippor formade av väder och vind och enorma vidder. En enda grusväg med inte alltför bra underlag så vissa sträckor var det växel ett som gällde. Men vackert var det.
Nu sitter jag i ett annat hus, holländskornas. Här ska jag sova inatt och imorgon och sedan bär det av mot varma Sverige igen. Jag längtar ska ni vet, så ofantligt mycket! Men först ska morgondagen avklaras, och det står en hel del på programmet. Bland annat det där museumet som vi inte tog oss till i söndags. Vaxa benen ska jag också, så jag är fin när jag kommer tillbaka.
Men nu ska jag umgås!
Kommentarer
Trackback
