Var tog hon vägen?
Mitt gamla glada och livfulla jag har försvunnit - totalt. Kvar är en person som går upp ur sängen och (ibland) byter från pyamasbyxorna till mjukisbyxorna innan hon tar sig de 4 decimetrarna från sängen till skrivbordsstolen. Efter det sitter hon där hela dagen. Hon läser och läser och tar någon paus ibland för att gå på toaletten. Tydligen tar hon också paus för att hämta ät- och drickbara saker för runt omkring mig ligger nu en tom chipspåse, ett glas för äppeljuice, en tom tallrik, en burk med fanta (tom), en take-away låda (som jag inte ens hämtade själv utan skickade iväg norrbaggarna att fixa), några flaskor vatten och ett tuggummi-paket. Jag vet att jag borde ta kort på eländet, men jag skäms nästan.
Själv sitter jag med ett hår som inte sett shampo sen Stobrittanien hade kolonialiserat Sydafrika, en tröja som sett tvättmaskinen på minst lika länge och ett par tofflor som är minst fem storlekar för stora. Det enda positiva är att jag har ett par nya glasögon, men skimret av dem dränktes ganska snabbt av glåmigheten från allt det andra.
Jag studerar till exams om ni inte förstod det och förväntar mig absolut ingen förbättring av läget eller humöret förrän tidigast nästa fredag. Det betyder en vecka kvar. Jag lär i alla fall spara in på shampokostnader...
Själv sitter jag med ett hår som inte sett shampo sen Stobrittanien hade kolonialiserat Sydafrika, en tröja som sett tvättmaskinen på minst lika länge och ett par tofflor som är minst fem storlekar för stora. Det enda positiva är att jag har ett par nya glasögon, men skimret av dem dränktes ganska snabbt av glåmigheten från allt det andra.
Jag studerar till exams om ni inte förstod det och förväntar mig absolut ingen förbättring av läget eller humöret förrän tidigast nästa fredag. Det betyder en vecka kvar. Jag lär i alla fall spara in på shampokostnader...
Kommentarer
Postat av: Mariah
I know the feeling o jag kan inte ens skylla på exams.
Trackback
